Utan fruktan finns det inget mod


På grund av att bron öppnades imorse så blev bussen en aning försenad och jag anlände till jobbet några minuter efter 7. På väg till kontoret stötte jag på en kollega och både var förvånade över att ingen ringde och undrade om vi skulle komma. Jag brukar alltid ringa vid försening, men eftersom att det är väldigt sällan jag är sen eller sjuk på jobbet.. samt det faktum att såå många numera sjukanmäler sig i sista sekunden, så får alla panik för det är jobbigt att hålla på dela scheman. Brukar tycka synd om våran vanliga helgansvarig (som är på semester nu) som ringer som en tok för att försöka fixa in någon, det är svårare att få någon att hoppa in på morgonen. Många gånger har jag efter dagpasset även tagit kvällpasset så att andra slipper dela schema. 

 

Idag stod det 'helgansvarig' med extra stora bokstäver på mitt schema i helgen. Panik, panik och vår inloggningssystem paragå är ur funktion i helgen... ni skulle sett mig: är alla här? Har alla tagit blanketter för tidsrapportering? Glöm inte skriva era nr på tavlan så jag kan nå er. Lycka till tjejer och bara ring om det är något ni undrar över. Det finns ett speciellt nr till helgansvarig så tog med mig telefonen och fy vad det ringde. Höll på att bli galen haha.. någon hade inte fått besök och undrade varför, efter att ha ringt runt fick jag reda på vem som skulle dit men kunde inte nå människan men tillslut fick hon sitt besök - vissa är ju väldig noga med tider så rätt viktigt att ringa om man blir försenad. Men sedan ringde jag helgansvarig nr som tillhör ett annat kontor och det var en som jag brukar jobba med som svarade. Ville ha lite tips och hon ba: har du allas schema med dig? Och jag ba: juste nej. Imon måste jag verkligen ha med mig en kopiera på allas scheman, det hade då underlättat en hel del idag om jag hade det när alla ringde över vilka dom skulle ha dubbelbemanning med, vem som bodde var och skulle ha vad etc.

 

Skulle ha slutat kl 14 idag men som helgansvarig får man inte alls gå förens alla kommit tillbaka samt att kvällspersonalen anlänt och att alla är på plats, annars måste man ringa runt och försöka fixa in någon. Hittar man inte någon så ska man hjälpa till att fördela den schema utan personal till dom övriga. Dokumentera dom allra viktigaste sakerna som hänt under dagen sedan kan man åka hem. Men det var rätt lugnt idag trots allt. Man får ju mer betalt per timme också så är ju bra, för det är ett rätt stort ansvar .. speciellt dagarna då det råder totalt kaos där. Blev så frustrerad och arg i måndags.. när man jämt ställer upp och får inte alls all info för att man ändå klarar det, så ser jag rött när jag stressas ihjäl på det sättet. I fredags ringde det från huvudkontoret och ba: Vanissa har du lust att jobba i Älvsjö i helgen istället? Blev helt tyst först och ba nej skulle inte tro det. Människan ba varför, se det som en utmaning, så antar du utmaningen? och man ba: verkligen inte. Visst jag älskar utmaningar men det har blivit så mycket på sistone, speciellt när jag säger ja och inte får all info och får plåga skallen för att få alla bitarna på plats. Nej tack!! Aldrig jobbat i Älvsjö tidigare och det här med adresser i början är så hopplös och jobbigt, dessutom har många klagat på väldig långa avstånd. Så utmaning i all ära men nej tack! Med tanke på hur mycket jag jobbar, ställer upp och bryr mig verkligen om 'kunderna' så behöver jag knappast bevisa något. Men förhoppningsvis så blir det lika lugnt och att ingen sjukanmäler sig imon.

 

För att det var 'halv åtta' hos Vanosugar

 

Innan jag drog till jobbet igår så lämnade jag inköpslistan på bordet och höll tummarna att S skulle hinna handla. När jag stressad kom hem så stod det en kasse där med dom torra varorna - såna där stunder så blir jag faktiskt rörd och tårögd. Började duka med detsamma och letade som en tok efter kritor på tösens rum för att skriva namn på minitavlorna på tallriken men kom på att jag för hundra år sen gömde kritorna då hon skrev på väggen, men kom inte ihåg gömstället. Så försökte skriva första bokstaven av förnamnet med mjöl hahahaha

 

Hela  dukningen med kristaller och gulle gull shiit...

Välkomstdrycken... som faktiskt innehöll lite alkohol, men var ju S som handlade. Bland gästerna kunde man hitta Juicy. 

Förrätten: Avocadoentré med hemmagjord dressing som gick hem hos alla - enkel och gott.

Varmrätten: Thaigryta .. den här gryta smakade exakt såsom det smakar på thai restauranger. Hett och jävligt gott, hade i gröncurry pasta, kokosmjölk, basilika, böngroddar, rödlök, minimajs, kycklingfilé och lite av mina favoritkryddor här hemma. Måste göra om denna, sååå himla god gryta alltså. Eftersom jag alltid gör massa mat så har jag en hel del kvar så blir dagens käk.

Efterrätten: Efter en väldig hett varmrätt var det dags att få tungan lite sval. Serverade vaniljglass med jordgubbar, toppad med hallon och lite strössel. Snabb, enkel och barnsligt gott.

Jag hade fått hem tortillabåtar och kryddmix från Buzzador så bjöd på lite tacos som tilltugg till filmen. Mer om just det här kommer i ett eget inlägg.

Juicy valde att sova över och såklart fick hon frukost i sängen.

 

Sedan gick jag iväg och vaxade mig - var där i över 1,5 timme. Sedan gick låten 'All of me' på radion och hon ba: är inte den där eran låt? Man ba: haha den var! Snälla byt, är numera allergisk mot den. Hon: smsa honom och ba: är och vaxar mig och vår låt går på radion, men du ville inte ha all of me. Jag: haha palla bry mig längre. Hon: men asso vart är hans problem? Jag: du om jag fick pengar för varje gång jag undrat det, så hade jag blivit en miljonär.

 

Hahaha var ju och vaxade mig dagen innan jag träffade människan för första gången så hon har följt hela storyn med spänning. Men allting har ju ett slut som det så fint heter. Men i alla fall så hade jag det jätte trevligt igår med god mat och trevligt sällskap.

 

The more you know the crazier you look

 

Här har ni gårdagens enkla outfit! Man kunde hitta mig på mälarpaviljongen med en fantastisk härlig utsikt där jag tryckte i mig, sedan gick man en bit och satte sig i solen och bara njöt. Ikväll är det middag med trevlig sällskap - det ser jag verkligen fram emot. Skååål!

 

Saddle me up and let's begin



Lite städ hann jag med och har jag tur så hinner S handla åt mig imon så slipper jag stressa. Men en sväng till torget efter jobbet hinner jag nog med. Nu har jag dock tagit på mig ett ansikte men blev nog lite "för ljus" idag hehehe.

 

Den eviga frågan - vad fan ska man bjuda på?

 

 

Efter jobbet igår blev det lunch med en kollega - var fett gott men hade redan ätit på donken tidigare så var knappt hungrig. Shiit vad mycket jag käkar ute, är ju en periodare men har varit inne i det här ett bra tag nu... tänk att det ska vara så svårt att göra iordning en matlåda. För min del är det ju bara att plocka fram lådan och lägga i maten då jag ändå gör mat för en hel fotbollslag men brukar inte alls orka med det. Idag är jag ledig men ska upp till Stockholm en sväng... vilket egentligen är en dålig ide för har en hel del som ska fixas inför morgondagen då jag trots allt lyckades boka ett jobbpass - några ska nämligen komma hem hos mig på middag. Blir tacos framför någon random film på kvällen då jag ändå måste testa och recensera något. Men annars är det en inte så mättande trerättersmiddag så att vi orkar käka upp det andra. Frågan är bara - vad fan ska man bjuda på? Något som inte tar så lång tid att laga då jag redan har dålig tajming och inte alls handlat än hahaha... hmm det blir nog bra. 

 

Annars så är ''Situationen'' snart på svensk mark igen, kanske drar och lunchar tillsammans nästa vecka, men vill verkligen inte utmana ödet igen haha och dessutom har vi inte setts på  över två år snart. Bara ni som läst bloggen länge hänger med här, för er andra här kommer en sammanfattning: Innan jag mötte R så dejtade jag nån kostymnisse som pga sitt jobb reser feeett mycket. Sen blev jag kär i både två och det hela blev en enda stor röra när både krävde ett svar, valde sedan att gå vidare med R. Med tanke på den djupa relationen vi hade så behöll vi kontakten, dock var R väldig tydlig - vi fick prata men inga träff. Än idag så pratar vi då och då. Nu ska inte jag gå in på detaljer här men nu hänger ni andra med... Nää nu ska jag försöka hinna städa lite.

 

En tavla utav en kartongbit

Skrev ju för ett tag sedan att jag påbörjade en tavla innehållande en hel del anledningar med varför man nu gillade en viss person. Hade lagt den på hyllan men fick syn på den idag då jag pysslat en hel del med decoupage nu på kvällen. Kommer i veckan visa er allting hihi det här är ju jätte kul. Men åter till gulle gulle tavla så tog jag en kartongbit - där tösens ferrari låg.

Sen målade och lackade jag kartongbiten - tre lager totalt och lät det torka i ett par timmar.

Det ser ut som den är fett sne på sidorna men det mest på bilden - i verkligheten är den ganska rak hehe. Gjorde decoupage och skrev ner 32 punkter - kom inte på något mer den dagen och det är ju inget jag bryr mig om i dagsläget så den lär stå där och ruttna ett bra tag till.

 

Köpte mig lite lycka

Den här veckan har jag jobbat i skärholmen/vårberg - det bästa med att jobba i just skärholmen är köpcentret med alla affärer och matplatsen med olika 'restauranger' som dom dessutom designat om och snyggat till. Samt att scheman där generellt är mycket bättre än i Bredäng/sätra, nackdelen är att det är finns rätt många uppförsbackar. Igår så skulle jag dra på en pressfrukost men försov mig. När larmet ringde så tänkte jag sova i ''fem minuter till bara'' men det förvandlades till två timmar istället. Jag har även några saker jag fått hem för ett bra tag sen som måste recenseras. Dagens fram och tillbaka schema mellan skärholmen och vårberg blev fett soft med några avbokningar hehe. Så hade en lagom låång rast där jag unnade mig en rejäl cyros tallrik.

 

Inne på Ur&Penn köpte jag mig lite lycka på rea... är det bara jag som får en kick utav att dra bankkortet? Haha ibland betalar jag för en vara, sedan går och hämta några saker till bara för att återigen dra kortet -  hahahaha jaa jag vet... ingen kommentar!!

 

Det verkar som om jag ska åka och hälsa på ensam imon - lite synd är det faktiskt. Det är även just därför jag föredrar överraskningar, för blir det inte av så är det ju som om det inte ens funnits. Men finns ju som sagt fler tillfällen framöver. Han får helt enkelt nöja sig med tvingas se min fejs jämt - man ba: by force, haha orkar inte!

 

Kärlek är när man sätter någon annan högre än sig själv

 

Efter jobbet idag köpte jag med mig hem en hel del frukter och hade lite fruktmys med N innan läggdags - det är numera en kamp att få henne att somna i tid. Annars så mår jag inte så bra just nu - känner att en fett jobbig förkylning är på väg, nyser redan massor nu. Går ju fortfarande där det pratas djup...vi är inne i barndomen nu vilket är rätt känslig men någon gång måste väl saker och ting bearbetas istället för att förträngas bort. Något som gjorde mig extra glad är att jag fick kontakt med en av R's bästa kompis.. han som brukade sova här. Sökte honom på fejjan, fann honom och skrev så vi chattade lite idag. Vet att människan har rätt mycket men det sved lite i hjärtat när jag insåg hur ledsen R var sist när jag tog upp det. Han var inte bara min pojkvän utan var och är min bästa vän, visst är det kul att träffa och umgås med honom.. men det är rätt tung och jobbig att vara där och behöva se honom sådär så nånstans förstår jag hans kompis. Sa dock att han jätte gärna fick hänga med nu på söndag då jag ska dit... har dessutom tackat nej till jobb så ingen stress. Han skulle se över om han kan och återkomma och jag håller tummarna. Det skulle verkligen R uppskatta, tänker mig bara knacka dörren och ba: titta vem jag har med mig... haha såsom jag känner honom så skulle han säkert spela cool men jag vet att innerst inne så skulle han bli överlycklig och det är väl det viktigaste. Hoppas verkligen annars finns väl flera helger.

 

Addicted to the game

 

Huvudvärk deluxe som jag förvärrar genom att lyssna på hög musik.. har värsta festen i skallen. Jobbade igår från kl 7 till 21:40.. vi delade schema så var jobbigt och när kl blev 15 så vart jag så glad för skulle hem, men så ringde någon och sjukanmälde sig. Haha det roliga är att enligt fejjan så hade människan festat dagen innan så antar det var baksmällan. Men efter en hel del nej är så slut nu, så ställde jag ändå upp och jobbade vidare så slapp dom dela schemat. Idag vart jag ledig och inte gjort så mycket... bara fortsätter le som en idiot. Haha finns ingen ord för min hjärna just nu - den lever sitt eget liv. Det lär dock bli en minst sagt intressant månad...

 

I won't let Another minute go to waste

Ligger i sängen och tänkte ta och däcka för snart är det upp och jobba igen. Det har dock varit en bra och rolig dag. Lämnade hemmet vid 11 tiden och åkte och hälsade på R. Har ju inte varit där på typ 3 helger och den ena av dom befann sig han ändå inte där. Annars har jag ju varit där nästan varje helg och ibland både dagarna. Till och med i receptionen märktes min frånvaro - det var ett tag sen... fick jag höra. När jag gick förbi ''gården'' fick man några heeej.. han är i... hmm börjat undra vad det är han berättar om mig egentligen hehe. Som vanligt så var det jättekul att få se honom igen och krama om honom. Han var lite irriterad över att jag ''bara försvann'' som han så fint uttryckte det. Jag sa då att det dels berodde på jobbet och det faktum att jag sist jag var där vart sur på honom. Vi satt och tittade på Tv nu när han fått en egen, samt babblade på som vanligt. Vi har alltid en massa att prata om och har väldigt djupa och intressanta diskussioner att tiden flyger. Vart så stressad när jag ''checkade'' ut och började gå fett snabb för att hinna med bussen och hade typ bara 7 min - den där vägen är lång och lagom jobbig.

 

Skulle jag missat bussen så skulle jag vänta i hela en timme på nästa, skulle ju till jobbet så fick lite panik. Men så körde en familj förbi och erbjöd skjuts. Sa att dom bara kunde släppa av mig där vid busstationen men jag fick skjuts ända till jobbet. De var jätte trevliga dessutom, såna där riktiga arabisk familj med taskig svenska (förutom barnet då) och full av humor och glädje. De vinkade massor och önskade mig en trevlig dag. Det värmde verkligen och jag blir lika förvånad och positiv överraskad över att möta så snälla och omtänksamma medmänniskor.  

 

Det gick jätte bra på jobbet och jag unnade mig en god kyckling sallad på rasten. R brukar ju bjuda på maten ifall det nu finns mat, annars är det mackor som gäller... dom brukar påminna mig om när han jämt gjorde frukost till mig (det var tider det) - lika slarviga men är ju tanken som räknas. Han är så omtänksam och kärleksfull den där R. Ibland så önskar jag att hans kärleksfulla han var ett virus så det skulle kunna smitta av sig till alla män - så varje kvinna skulle få den villkorslösa kärleken jag fått uppleva... den går inte att beskrivas utan måste upplevas - priceless.

 

Saffrankaka till frukost

Vetefan vad colan jag drack i onsdags innehöll men helt plötsligt har jag börjat le som en idiot haha. Och när jag vaknar på rätt sida och är överdrivet glad så vill jag antingen syssla med gulle gulle skit eller baka.. kan ju inte gulla nu så det fick bli det sistnämnda. Är ledig idag och efter en skön och lagom lång sovmorgon, steg jag upp och bakade en saffrankaka till frukosten.

Drack en ny sorts te som köptes igår till den nygräddade och goda kakan - vardagslyx! Tanken är att fortsätta pyssla med decoupage och kanske dra ut senare. Men då jag ska jobba kväll imon och även hinna hälsa på R innan, så är det nog inget bra idé att dra ut och komma hem sent.

 

Förhandsvisning - Let's be cops

 

Igår kväll befann jag mig på biograf Park där Finest förhandsvisade filmen 'Let's be cops', missade dock dom 10 första minuterna av filmen för mitt sällskap vart försenad. Fixade platserna, köpte popcorn och vaktade ytterdörren för dom hade typ redan stängt. Men till slut dök han upp - killar alltså jag har inga ord längre... Hade även fixat två biljetter till Juicy men hon jobbade så hon missade en fett skön film - hon får ta och se den efter att den har kommit ut. 

 

Om filmen: ''När två kompisar klär ut sig till poliser på en maskerad så blir de hyllade i kvarteret. Men när våra hjältar lyckas trassla in sig med riktiga gangsters och korrupta poliser så är de på god väg att bli av med sina falska polisleg.''

 

Precis som SF beskriver så dyker upp två kompisar utklädda till poliser på en maskerad. På väg därifrån tror folk att de är poliser, även den riktiga polisen går med på det. De tycker såklart att det är jätte kul, njuter av det och fortsätter med att leka poliser - det hela eskalerar och dom hamnar i trubbel med riktiga gangsters som har en insider hos polisen. Mitt sällskap sa: det är den roligaste filmen jag någonsin sett och jag säger att det är bland dom roligaste jag sett. Filmen är verkligen sevärd och bjuder på en massa skratt, den rekommenderar jag varmt och skulle tänka mig betala för att se den om och om igen. Jag är helt övertygad om att den kommer att ligga på biotoppen ett väldigt bra tag. Den ena av killarna har alltid drömt om att bli polis och såg sin chans och budskapet här: är att det aldrig är för sent att uppfylla sina drömmar, även när man kommit till den delen i livet där man knappt vet vad det är man ska göra av sitt liv. Filmen är 1 tim och 45 min, från 11 år och har biopremiär den 5 september - vilket alltså är imorgon.

 

Det är bättre att ha älskat och förlorat än att inte ha älskat alls

 

'' You know what your problem is? You get attached, fast. And once you're attached to someone, you do everything  you can to please them and make them happy. It's never been about what you want, it's always everybody's needs before your own. You give out too many chances to people, who quite frankly, do not deverse them. They take advantage of you, and you become a pushover. But you're okay with that, because they're in your life and that's all you ever really wanted. And even if they screw you over, you'll still be there for them. Because that's you, that's who you are. Once you get attached to someone, they capture your heart and they always have a place there. That's why it's so hard for you to let go.'' 

 

Alltså OMG den här texten är ju som skriven till mig... sååååå träffad. Det är en riktig bomb till tankeställare dessutom... tänk att någonstans därute finns flera liksom jag som skulle gå genom eld för dessa förbannade självupptagna män, som inte alls vet vad fan det är dom egentligen vill och bara slösar bort ens tid. Vi är medvetna om problemet men kan ändå inte sluta ge hela den vi är, ständigt letar vi efter nya sätt att glädja och tillfredsställa dom, även när dom fullständigt skiter i oss. Det spelar liksom ingen roll hur mycket vi såras och tas förgivna, nästa gång så gör vi exakt samma sak, om och om igen - om inte ännu värre, för det är just den vi är. Många är vi som blir kära i själva kärleken - i allt det dom inbillar oss att vi har tillsammans - det kan vara allt från att man skriver god morgon och godnatt till varandra varje dag eller brukar prata varje dag och liknande. Sen när dessa saker sakta men säkert tas ifrån en så känns allting bara hopplös, för det är just dessa saker som gör att vi anstränger oss så mycket. Vi har vår egen bild av kärleken och är så besatta av 'tills döden skiljer oss åt' vilket leder till att vi gör allt vi kan för att försöka hålla det vid liv. Får vi inte den kärleken vi strävar efter så ger vi den istället.

 

Vi ställer inga krav men vill veta vart vi har dom nånstans, vill ha dom närvarande, vi vill känna att dom bryr sig men framförallt försöker skaffa tid för oss - en del utav ens tid är det värdefullaste en man någonsin kan ge mig och det vi allmänt kan ge våra medmänniskor därför att det är det dyrbaraste vi någonsin har på denna jord. Men problemet är ju bara att vi har en tendens att falla för självupptagna män som inte alls är män nog att vara ärliga med vad dom egentligen är ute efter. Men ändå får dom en att tro en massa bara för att ändå hålla oss kvar ifall att.... allting blir jobbigt när det liksom känns som om man måste jaga dom. Men det är lugnt, vi kan bli sura, arga men i slutet av dagen är vi ändå kvar. Vi just då till och med ger ännu mer utav oss själva, för det viktigaste är att vi vill ha kvar det vi har/delar tillsammans.. med andra ord så kämpar vi snarare för kärleken än självaste människan. Tänk att jag hela förra veckan förberett värsta överraskningen och tänkt noggrant på vartenda detalj så detaljskadad som jag är. Men sedan hittade jag denna förbannade text och kom på vad jag skulle gett för råd till någon i min situation, ifall det inte handlade om mig själv. Fick ju för tips att skriva av mig (haha min padda är full utav känsliga word dokument) och det var det värsta.

 

Mitt eget brev till mig själv var det sorgligaste och vackraste jag någonsin läst - tänk att jag utan censur kan skriva så otroligt vackert om sorg och kärlek. När jag läser igenom allt jag skrivit på sistone så har jag ibland svårt att tro att det är skrivet av mig, haha gulle gulle shiit. Jag började göra en tavla med 47 anledningar till varför jag nu gillar en viss person.. har hunnit skriva 33 anledningar men sedan fastnade jag och la den på hyllan ett tag. Läste det för Juicy och jag ville gräva ner mig och dö långsamt när hon började mobba mig. Haha har tydligen tagit det här med gulle gulle skit till en helt ny nivå. Dock är jag en sån där som tror på bra avslut och tycker man inte alls ska ångra något - för en gång så var det allt man velat ha samt önskat sig. När det här året började så skrev jag att det jag skulle ta med mig från förra året samt förhållandet var den förmågan att kunna älska villkorslös bortom alla gränser. Trots att jag då tyckte att det var för mycket kärlek för min del så fascinerades och inspirerades jag alltid över hans förmåga att kunna älska så djup och intensiv - det är något jag alltid kommer att ta med mig. Och nej this is not me giving up on us, this is just me letting you go...

 

The first time to walk away from pain

 

Varken bredbandet eller tv:n funkar här hemma sedan i onsdags. Ringde supporten och höll på med en massa människan bad mig göra men det funkade inte. Och teknikern kommer inte förens nästa fredag, vilket suger en aning. När jag häromdagen försökte förklara för tösen varför hon varken kunde titta på tv eller surfa på hennes padda så insåg jag hur skadade vi är haha. Numera kollar jag knappt på tv men internet är typ ett måste. Har bredband ihop med tv så datorn, både min och tösens padda är kopplade till bredbandet och även mobilen när jag är hemma. Annars har mobilen egen internet som jag i skrivande stund tar ifrån.

 

Kom hem för lite över en timme sedan, skulle åkt och hälsat på R men orkade inte. Dessutom är jag lite sur på honom. Förstår inte varför folk jämt utpressar mig känslomässigt.. försöka få mig att känna skuld över något jag inte ens har med att göra. Här har jag gett upp samt tackat nej till en del helgpass bara för att hinna åka upp dit och hälsa på honom. Förutom att hålla mitt löfte, tänker jag att det kanske är skönt för honom med lite sällskap så han inte känner sig ensam och övergiven. Men nej allt jag gör är ju bara fel. En annan ringde mig för över 3 veckor sedan och ba sådär: jag kommer ikväll och plötsligt fick man en inneboende mot sin vilja. Ett ansvar jag inte bett om än mindre gått med på. Och som vanligt så ska man känna skuld för att inte vilja ''hjälpa till''. Om jag tänker på allt jag gör för andra och hur mycket jag ställer upp för dom som inte ens skulle lyfta ett finger för mig - så känner jag mig rätt korkad. När jag mår dålig gömmer alla sig, det är som om dom just då går i ide. Ingen jävel ser jag och dom skäms inte alls, men jag ska tydligen göra det över att få säga NEJ. Visserligen har jag grova tillitsproblem och har väldigt svårt att släpa in någon till den graden och berätta om mina problem, men sånt här skit hjälper ju knappast.

 

Man kan ju ändå visa att man bryr sig utan att behöva veta orsaken till problemet. Ett enkelt sms eller samtal liksom.. men är ju så dyrt att ringa mig. Haha har en sån bekant som ringer väldig sällan och i högst 5 min medans jag låter henne babla hennes bullshit i över en timme, ändå tjatar människan om hur dyr det är att ringa mig. Oh glömde ju nästan att jag knullar med min operatörs VD och i gengäld så får jag ringa gratis till hela världen - hahaha please give me a damn fucking break! Tar en titt på min tavla med dom 10 budorden som jag verkligen försöker att leva efter och vet ni vad? Åt helvete med det, fuck that shit.. no more vad skulle Jesus gjort, vända den andra kinden och be that change you want to see grej. Jag är i dagsläget sååå otrolig trött på människor och deras bullshit. Jag ska sitta här hos mig och göra mina decoupage... den som vill mig något vet vart jag finns, den som vill vara en del av mitt liv får ta och anstränga sig.. jag tänker då inte springa efter någon. Ringer man så ringer jag, smsar man så smsar jag, skapar man tid för mig så skapar jag tid - det här gäller alla. Alltså for real I'm so done!! Den här gången så tänker jag tamifan välja mig själv. Såja nu har jag gnällt och spytt färdig för idag.. Natti!!

 

Att ha ett minne som en gammal pensionär

Frånvarande härinne men som jag skrev så är det en massa jobb denna vecka. I tisdags kändes vägen hem som hundra år för N skulle ju hålla på hoppa in i varje vattenpöl hon fick syn på. Men sedan frågade hon när vi skulle iväg och rida. Alltså jag hade helt glömt bort det här... när jag kommer ihåg något är det bäst att jag ta tag i det med detsamma annars lär det ta hundra år. Herregud 23 år och har ett minne som en gammal pensionär - till och med Agda 97 år har ett bättre minne. Så fort vi väl kom fram hem så ringde jag men hon bad mig ringa lite tidigare dagen efter. Dock sa hon att de skulle börja snart och det var på söndagar. I onsdags glömde jag såklart ringa, men kom ihåg i dag så ringde. Men då fick jag höra att de redan börjat för den här gången, det var full så ingen möjlighet att hoppa in och hon kunde inte berätta när det börjar nästa gång. Men jag fick mejla så återkommer de när det börjar igen. Då kommer hon vara där en gång i veckan i en timme och det kommer kosta 1790 kr för hela terminen. Hur många tillfällen det var fick jag inte veta. Hursomhelst så lär det bli spännande för tösen när det väl drar igång. För min del kommer det innebära att inte jobba på söndagar och kanske redan börja kolla på ridkläder och allt hon nu måste ha.

 

Jag har funnit decoupage


En hobby skulle man skaffa sig and I did! Fastnade som sagt för decoupage och efter att ha köpt ett gäng canvas tavlor satte jag igång. Som ni kan se så är jag inte klart än. Jag har ju en känsla för detaljer så tänker på hur jag ska täcka det ''vita'' på bästa möjliga sättet.

Gjorde även till gubben haha - även här är jag inte färdig än. Ska förbi Panduro imon och köpa fler bokstäver - ska antingen måla bokstäverna eller göra decoupage på dom med, bara jag hittar ett passade mönster. Har nu gått med på en hel del grupper på fejjan och letar med ljus och lykta efter coola och udda servetter. Här ska det tamigfan skapas konst a la Vanosugar style.

 

But yet we find ourselves in a less than perfect circumstance

Jaha ni... vad säger man! Just gotta love make up sex.. haha ingen kommentar - säger inget så har jag ingenting sagt. Men iaf så kom jag hem för lite över en halvtimme sen och är efter 30 timmars helgjobb helt finito. Måste snart däcka då jag bara kan sova till kl 8 för jag har ett möte vid 9 tiden. Slipper dock stiga upp vid 5 tiden så visst kan det ändå räknas som sovmorgon.  

 

Startkitet jag skrev om handlade om decoupage då jag uppmanades att skaffa mig en hobby istället för att deppa här. Dessa servetter ovanför klickade jag hem från tradera, ska köpa en canvas tavla och försöka skapa lite ''konst''. Annars kommer det inte hända så mycket denna vecka - bara en massa jobb, kurator möte, komma igång med decoupage och ev besöka R ifall jag kan/hinner. 

 

I fredags träffade jag hudspecialisten. Fick stå där halvnäck medan han tittade och rörde lite. Det hela resulterade i en gapande plånbok efter att ha hämtat ut från apoteket. Åker tillbaka om två månader, har dessa dyra krämer inte hjälpt så blir det ljusbehandling.

 

This is tragic cause we had it - baby we was MAGIC

 

Jag har under de senaste veckorna lidit något fruktansvärt... saknaden och smärtan har gjort så förbannat ont att det höll på att driva mig till vansinne. Visste inte vart jag skulle ta vägen - aldrig någonsin har jag känt mig så svag och knäckt. I flera dagar i rad har jag sovit bort dagarna och gråtit mig till sömns. Musiken kom att bli min värsta fiende, alla låtar man lyssnat på tillsammans förvandlades till en ren plåga. Kunde dock ändå inte sluta lyssna, tyckte om sättet det gjorde ont, njöt av smärtan och gråtattacker blev ett faktum. Jag har skrivit väldigt mycket - tankar och vad jag känt i just den stunden och så skönt det har varit. En dag när jag skrev av mig ledde det till 6 hela sidor utav ett A4 papper. Efter mycket om och men så postade jag det. Den 14 fick jag värsta gråtattacken och höll på att gå sönder i bitar. Ett sms skickades, ville bara träffa människan en sista gång och idag skulle det ske. Men i tisdags fick man ett sms och brast ut i gråt. De senaste dagarna har varit bland dom värsta dagarna i hela min existens.. jag orkade fan inte mer och bad om hjälp. Jag fegar alltid ur i sista sekunden men inte den här gången, gick verkligen och träffade en kurator - det var så jobbigt men ack så skönt att bara få ur sig allting. Igår sent på natten halvligger jag i min säng och hänger på swefilmer som vanligt nu på senaste, då börjar mobilen vibrera och när jag ser namnet så stannar hjärtat en sekund - en blandade känsla av glädje, sorg och rädsla uppstår. Jag svarar och hör rösten jag aldrig mer trodde jag skulle få höra. 

 

Denna fredag som jag sååå in i helv*te såg fram emot förra veckan. Efter att ha gråtit floder, gått igenom en obeskrivlig saknad och en ofattbar smärta som kändes så verklig och drivit mig till vansinne, så ska jag idag äntligen får känna mig fullkomlig hel igen. Något väldigt fint kom att bli så otrolig jobbigt och så den enorma åldersskillnaden på hela 24 år och så min fett jobbiga och bråkiga sida på det. Mitt i allting tänkte jag att det kanske var lika bra, men älskar honom sååå  mycket att jag ärligt talat bokstavligen skiter i om människan skulle kunna vara min pappa. Har fått höra tänk om 15-20 år så blir det jobbigt bla bla... vad är det värsta som skulle hända egentligen? Att han om 20 år kanske inte kan tillfredsställa mig på samma sätt som han nu gör? Att han inte orkar lika mycket som jag? Sex är ju så mycket mer än enbart penetration och det finns så många sätt att ha sex på. Sen shiit can happens, bara för att man är jämnårig betyder det inte att den andra inte kan dö innan, jag kanske blir påkörd (Gud förbjuder) och dör innan - allting kan hända. Och man kan ha ett bättre samliv på 15-20 år än andra har på 60 år tillsammans. Allt handlar om vad man gör det till och hur man bygger sitt förhållande. 

 

Åldern brydde jag mig om i början.. men när jag är med honom så känner jag mig såå fullkomlig hel, hela världen försvinner och det är som att finna inre frid. Att ligga där på honom, höra hans hjärta slå och känna denna känsla är obeskrivlig. Den blivande 47 åriga kropp blev som en drog för mig, där jag utav varje smek, kyss blev så höög att jag aldrig fått nog - utan gick tillbaka för mer, så gammal men ack så oemotståndlig och beroendeframkallande. Kan inte sluta hålla om och pussa ihjäl honom precis överallt, något han själv tyckt vart lite sjukt - men någonstans innerst inne har man nog ändå vetat att vi en vacker dag skulle hamna här så jag har alltid njutit utav hela han till fullo varje gång vi spenderat tid tillsammans. Sen att jag blivit en liten hopplös romantiker är en annan femma. Jag är medveten av mina brister, och vet att jag kan vara väldig svårt att 'deal with' ibland men tar vi oss igenom det här, så kan vi överleva allt som komma skall. Men just idag så vill jag inte bråka, tror jag nu lärt mig min läxa och ska försöka välja mina strider. Hur det blir mellan oss framöver återstår att se. Allt som jag vill just nu är att ligga på honom, sätta på vår låt 'All of me' när jag lyssnar på hans hjärtljud samtidigt som jag pussar ihjäl honom som jag alltid gjort - det är allt jag vill just nu. Men först möta upp Juicy innan jag går och tar min dos.

 

Förhandsvisning - Blodsband


 

Om filmen: ''Den explosiva och våldsamma unga brottslingen Eric möter sin överman när han förflyttas från ungdomsanstalten till det fängelse där hans far suttit större delan av hans uppväxt. Allteftersom Eric lyckas alliera sig med nyfunna vänner innanför fängelsemurarna börjar han ifrågasätta sitt eget raseri, men vid det laget är redan krafter bortom hans kontroll satta i rörelse. Stenhårt och intensivt drama av David Mackenzie med Jack O'Connell (Skins), Rupert Friend (Homeland) och Ben Mendelsohn (The Place Beyond the Pines, The Dark Knight Rises).''

 

Vid 18 tiden befann jag mig på Park där filmen 'Blodsband' förhandsvisades av moviezine. Ärligt talat så vet jag inte riktigt vad jag tyckte om filmen, ni vet såna filmer när man kollat klart och ba: jaaha vad handlade den om nu? Men skådespelarna spelade sina roller väldig bra. Sevärd är den definitivt och är långt ifrån den typiska fängelse filmen. En del skratt och naken scener där hela snoppen syns bjuder den också på. Förväntade mig dock inte slutet på det sättet - hade gärna sett lite mer av hur det blev till med honom. Har man haft en strulig uppväxt med aggressionsproblem så kommer man definitiv känna sig träffad i denna och kanske till och med förstå den mycket bättre. Filmen i sig är rätt brutal och känns mer verklig än bara en ''film'' om ni förstår vad jag menar. Filmen har biopremiär imon, är 1 tim och 46 min lång, från 15 år.

 

Jag på väg hem efter filmen.. blicken haha alltså orka vara jag ibland! Min hårfärg har helt plötsligt blivit väldigt ljus på vissa ställe. Men snart kommer jag bli mörkhårig.. måste hämta ''closer'' först som är svart och låta den blekas till denna nuvarande färg sen färga allting mörkbrunt. 

 

Min nya hemmagjorda hårinpackning

 

Jag har varit en aning lat gällande det här, men som lovat så kommer den nya hemmagjorda hårinpackning. Gjorde denna idag och här nedanför kan ni läsa lite egenskaper av varje ingrediens. Denna kommer jag hålla mig till ett bra tag, när jag byter så kommer jag posta den nya - som vanligt så testar jag mig fram och försöker hinna med detta en gång i veckan.

 

Avokadoolja - är för mig en väldig intressant olja då den har väldig bra egenskaper för huden. Det är en av de fetaste olja som finns och är väldig rik på  både E och D-vitamin, oljan ger näring och glans till håret, mjukgör och skyddar det. Den sägs sig vara väldig bra för åldrande hud pga sina egenskaper. Så är man 50+ är det nog dags att börja missbruka denna. Utgår jag från min släkt så lär jag få mina första rynkor som verkligen syns vid 50 års ålder - då lär det  verkligen bli många hemmagjorda avokadomask i månaden Lol.

 

Jojobaolja - har ett rykte som en väldig bra olja med massa näringsämne och kan användas på många olika ställe - tex för att motverka bristningar. Just till håret så är den bra för att utredda samt återfuktar både håret och hårbotten. Efter att ha testat mig fram när det gäller tösen med bland annat sheasmör så fastnade jag för jojobaolja - hennes hår äääälskar denna olja.

 

Ricinolja - som egentligen är ett laxerande medel (haha) säger sig göra underverk med håret, genom att stimulera hårsäckarna och har alla dom näringsämne hårbotten är i behov utav för att håret ska växa. Förutom att stimulera hårväxten så ger den håret både glans och lyster.

 

Honung - är antibakteriell och innehåller många mineraler och vitaminer. Honung rengör, mjukgör, återfuktar och bevarar fuktigheten. Bra att blanda med balsam vid tvätt. Ju mörkare honung desto bättre, denna jag använder nu är egentligen inte riktig honung men ska investera i en bättre som kommer vara mycket mörk.

 

Eterisk rosmarinolja - stimulerar hårväxten och ökar blodcirkulationen. Jag upplever denna olja som väldig stark, håller mig till 10 droppar .. max 15. När jag har haft 20-25 droppar så kändes huvudet väldigt tung och jag fick en lätt dunkade huvudvärk. So be careful!

 

Det jag gjorde idag är att först tvätta håret då det var ett tag sen och med tanke på min hemmagjorda hårolja så behövs det tvättas ordentligt annars bilds det 'build up'. Så tvättade håret med balsam blandad med honung, med varmt vatten för att öppna hårstråna. Handdukstorkade lite snabbt, delade håret i 4 delar.. på med handskar och applicerade in inpackningen. Kammade även lite lätt bara för att blanda in allt på hela håret från hårbotten till topparna. Då jag fortfarande inte skaffat mig en 'conditioner cap' är det antingen en duschmössa eller plastpåse som gäller.

 

Sedan virra runt en handduk och låta stå i 30 min eller mer.. går även att låta det sitta över natten och skölja på morgonen. En conditioner cap är att föredra då det värmer = öppnar upp hårstråna = inpackningen går in på djupet = mer effektiv, annars kan man värma handduken innan man virrar runt det eller så värmer man oljorna.  När jag sköljer av så använder jag rejäl med balsam och honung och verkligen sköljer ordentlig. Med varmt vatten såklart, sedan avslutar jag med så mycket kallt vatten skallen bara tål tillsammans med äppelcidervinäger - som jag skrivit så många gånger så stänger kallt vatten hårstråna och vinägern återställer hårets egna PH värde. Sedan handdukstorkar jag och slutligen applicerar jag min hemmagjorda hårolja.

 

We were shinning like candles on saturday night

Efter en del nej jag pallar inte så gav jag upp. Satte på mig ett ansiktet, haha just gonna love highlight - inte är jag sådär ''ljus'' i verkligheten. Äh vad fan! Vi är bara väldigt många som fuskar med det ena efter det andra. Dessutom är det väldig sällan jag bär smink vilket gör att man i de flesta fall inte ens känner igen mig när jag sätter på mig ett ansikte och klär upp mig.

Han är en av de finaste jag känner som dessutom står mig rätt nära. Totalt var vi ett gäng på sju personer. Vi skulle ut men han ville gå på konsert på kungsträdgården så vi begav oss dit. Då jag alltid dödar vare sig jag vill det eller inte så valde jag att begränsa lidandet genom att klä mig soft. 

Trots att stället kryllades utav en massa lammkött så hade vi fett rolig, det där var precis vad jag behövde. Påmindes även om varför jag i två år nu undvikit att gå ut även om man varit sugen då och då, sen har även jobbet kommit i vägen. När jag går ut så vill jag knappt hålla på dansa och är överdrivet lugn, allt bara för att jag kan vara extrem vild när jag är för avslappnad. Då shiiit gets real så försöker alltid vara kvitt min vilda jag, går dock aldrig över gränsen förutom att smälla till killar som tror sig äga en och inte tar ett nej - såna har jag alltid hamnat i konflikt med.

 

Men i lördags så var jag FRI haha Juicy fick fan släpa mig därifrån. Det sjuka är att man alltid tror att jag antingen är full eller hög, fast jag inte ens drycker en droppe alkohol och droger är inget jag någonsin kommer testa. Vet inte hur många gånger stackars fick förklara att jag absolut inte var full då jag inte ens drycker, att jag bara är crazy haha. Vissa åkte hem och vissa skulle festa vidare på ett annat ställe, själv var man så hög av musiken och inte alls ville att kvällen skulle ta slut så självklart ville jag festa vidare. Men kl var för mycket och dessutom hade jag ett 7-22 pass som väntade på mig, totalt sov jag enbart 3 tim men klarade mina 15 jobb tim utmärkt - det går visst ingen nöd på mig. Men fyfan vad kul vi hade, när jag slappnar av så blir jag ETT med musiken. Kan känna det rinna i mina ådror och det gör mig så höög att jag tror mig äga dansgolvet.

 

För exakt 4 år sen

Efter lite över ett års pendlade mellan Småland och Södertälje så flyttade man. Jag var sååå kär (min stora problem, faller för hårt) och världens lyckligaste, fast nu i efterhand när jag ser honom så undrar jag om jag inte gick på droger hahahaha. Fortsatte min estet linje i skärholmen, kände ingen människa här men allt gick bra. Och så en dag så åkte jag plötsligt på vad jag trodde var åksjuka, varje dag på väg hem från skolan mådde jag illa så fort jag satt mig i bussen eller tunnelbanan, men det hände inte på väg dit. Tänkte inte så mycket på det, men efter två veckor sa jag det till min kompis F varpå hon undrade om jag var med barn. Jag fick värsta paniken. Visserligen har jag alltid skämtat om att ha barn och tyckt om barn, men så hård som jag varit så kunde jag inte se mig själv ha ett barn - det där tålamodet som verkade krävas var inget jag hade och dessutom (än idag) var jag beroende av frihet och ogillar att vara bunden till något/någon, måste ha mitt egna space när jag önskar det. Så bara tanken var en mardröm. Ringde S som köpte med sig hem testet, låste in mig på toa och blundade hårt samtidigt som jag bad för ett minus men tihi fick jag. Det visade ett stort plus, han sa inte så mycket.. bara att han skulle vara där vad jag än skulle ta för beslut. Snabbt hamnade jag på ungdomsmottagningen där det togs ett nytt prov och återigen blev det ett plus. Kände mig lagom förkrossad, var det slutet på mitt liv ? Jag hade hört så mycket hemsk om livet när man får barn som ung. Speciellt från min egna morsa som fick mig i exakt samma ålder, hur jag följde med på lektionerna etc.. skulle detta vara mitt nya liv?

 

Jag satt där och tårarna bara rann, fick en lapp med information om abort samtidigt som det bokades en tid för vaginalultraljud för att fastställa hur lång gången jag var. Jag har alltid varit emot abort och kände mig så hemsk bara jag tittade på lappen och övervägde att ringa numret. Och så kom ultraljud dagen där jag fick veta att jag hade gått gravid i ca 3 månader. Jag kunde knappt tro vad jag hörde, 3 hela jävla månader utan att ana nånting. Barnmorskan sa att än är det inte för sent att plocka bort det. Men där på skärmen fick jag se det lilla livet, till skillnad från den riktiga ultraljudet som jag hade senare så syntes det inte så mycket här. Men kroppsdelarna hade formats, huvudet var fett stor jämfört med resten av kroppen och hjärtat slog. Blev handlingsförlamad och visste inte vad jag skulle göra, men abort kom inte alls på tal längre, hur skulle jag klara av att avsluta ett hjärta som jag hade hört slå? Kände mig inte kapabel till det så jag beslöt att behålla och det beslutet har jag aldrig ångrat... även om tanken att sälja henne på blocket slagit och slår mig då och då när denna otrolig envisa unge går mig ordentligt på nerverna. 

 

 

Hon var beräknad komma den 1 september men den 18 augusti 2010 valde hon att komma ut.. så idag blev hon hela 4 år. Det har varit 4 underbara år och ibland särskilt första året var det jobbigt pga att jag är så beroende över att känna mig fri, S vet om det här och avlastar alltid i den mån han kan. Säga vad man vill om honom men han är en underbar pappa, han typ bara lever för henne. Nathalie förändrade hela mig och min syn på livet, är så tacksam att ha fått henne i just den tiden, skulle jag får leva om mitt liv så hade jag gjort om det för kan inte tänka mig ett liv utan henne. Hon är så skrämmande lik mig på många sätt, speciellt egenskaper så är vi otrolig lika. Det är en ära att just jag fick bli hennes mamma och vad jag ser fram emot att följa hennes resa genom livet. Med tanke på våra gemensamma egenskaper så kommer det bli minst sagt intressant. Många 'Gud ger mig styrka' stunder som väntar mig.

Förra året så hade vi ett litet kalas där jag bjöd på kakbuffe - allt inkl tårtan hade jag bakat själv. I år tog jag ett beslut att inte bjuda hem någon så det blev bara vi två och hennes pappa.

Jag bakade ett spöke laban tårta och hann nästan dekorera färdig när jag kom hem med S. Hon hjälpte till att dekorera det sista och vart så överlycklig.

Vi sjöng sen fick hon blåsa...

Hon är såå snäll N, ibland är hon omöjligt men för det mesta så är hon snäll, lyhörd och pratglad. Sen är hon otrolig omtänksam och kärleksfull.. en bättre version av mig. Och andra sidan är hennes pappa (efter min farmor) den mest omtänksam människa jag möt under mina 23 år.  

Förutom den eldrivna Ferrari som hon fick i förskott så fick hon idag en surfplatta, den väska med material för att designa egna kläder till små dockor och en mikrofon som funkar som karaoke.

Trodde paddan skulle vara the shit men hon föredrog mikrofonen. Haha inne på BR i lördgas så fick jag huvudvärk efter att ha gått runt i 5 min. Var i tel med Juicy och jag ba: vad fan jag tar den här mikrofonen och det var väl tur det hehe.

 

Lilla spöket laban tårta

Efter en lagom vild natt i lördags där man sov i 3 timmar för att sedan jobba 7-22 på söndag så vart jag helt slut när jag anlände hem. Sovmorgon idag var ett faktum och jag sov läänge. Gjorde mig iordning snabb, sprang till willys och köpte det jag behövde, väl hemma satt jag igång och bakade en tårta som ska föreställa lilla spöke laban. Hehe lyckades ju rätt bra! Det hade dock sett ännu bättre ut med mörkchoklad, dock så avskyr jag  verkligen mörkchoklad.

När tösen anlände hemma så var jag nästan färdig med tårtan, hon fick hjälpa till att dekorera resten. Direkt visste hon att det var spöket laban och började le som bara den haha.

 

Min egna lilla konstnär

Efter att ha utrett tösens hår fick hon äntligen måla hennes handavtryck som vi gjorde hemma för ca 3 veckor sedan. Haha jag är ju såå fett seg ibland att det inte är sant. Men igår så blev det av, blev ju jätte fint (mammas konstnär) och pryder nu hennes bokhylla i sovrummet. 

 

Jag var en sväng till jobbet tidigare idag men visade sig att det bokades fel så fick komma hem. Eftersom det inte är mitt fel så måste ersättas för besväret att ens ha tagit mig dit haha. Dock ledde det till ett besök hos M där jag nästan hade däckat. Innan dess var man en sväng på BR och köpte två presenter till N samt en sväng på Panduro där jag köpte en startkit till mig - vad det handlar om får ni veta på måndag. För imon jobbar jag 7-22 och alldeles strax ska jag på lite äventyr. Det var ett tag sen man var ute och egentligen pallar jag inte men tror jag behöver det.

 

That hair will be her best accessory

Idag var det dags att utredda tösens hår som verkar växa som ogräs. Nån annan måste ha ägg, honung och Gud vet vad i håret för att sedan inte ens se så mycket till resultat, vissa har ju det bra. Och nej jag är inte alls avis (man ba: yeah right). Utredde dock inte såsom jag ville för ungen skrek som om jag höll på slå skiten ur henne, haha undrar vad mina grannar brukar tänka dagarna håret utredds. Typ ''nu är den där afrikanen igång igen, usch stackars barn'' hahaha orkar inte ens! Förövrigt så måste ju tangle teeze borste vara en gåva till blandhår.

När hon klev ur badet...  det är rätt fascinerade när hårets längd bara försvinner och kryper in.

N efter att ha lidit i badkaret.. man får ju ont i hjärtat men det måste ju kammas och utreddas annars blir det bara tovigt och till slut se ut som svinto. Nu sover hon gott iaf!

 

Veckans mest lästa artiklar

Recept: Cookie PieBlog Awards 2014 - vem vinner?Fredagsprofilen: Tove Waldemar
En gratis blogg från Devote.se. Starta en blogg du också.  http://vanissajulclaude.devote.se